Ett steg närmare
Jag tror starkt på ödet, om jag nu inte sagt det innan. Nästan så jag ibland tror att det finns en mening med allt, men svårt att tänka så också med allt sjukt och orättvist som händer i vår värld.
Vi har fått brev hem, om en kallelse till kliniken. De som sa att det kommer dröja tills vi hör något, så jag var så inställd på att inte höra något i december överhuvudtaget. Så förstå min chock när ett tjockt kuvert ligger i postlådan. De var tidiga ute med kallelsen, vårt första besök är inte på flera veckor, men så skönt att få ett konkret datum som man kan skriva ner!!
Som jag har förstått det så påbörjar man en hormonbehandling under cykelns första dagar? Mina cyklar bryts (mensen kommer) i slutet på varje månad. Med mina kontrollbehov har jag därför kikat i kalendern för att gissa när man kanske kunde börja sin första behandling, otur att vårt första besök infaller några dagar efter mens, vilket innebär att vi får nog vänta ett bra tag innan vi börjar. Som sagt, det är ödet och har säkert en bra förklaring. Jag har nu accepterat att vi kanske inte får en bebis nästa år, men förhoppningsvis blir gravid iallafall :)
Jag är så lycklig just nu!! ❤️❤️
Åå, skönt att redan ha fått en kallelse! 😃 Förstår att det inte känns så just nu, men tiden går ganska fort ändå. Jag tyckte tiden gick sakta innan vårt besök på kliniken, men vips så var vi där ☺️ Julen är snart här, tid med nära och kära. Snart nytt år och snart behandlingsstart! 😃💕