Sprutdag två
Hej hörni!
Här sprutas det för fullt. Vi har ikväll tagit andra sprutan och det går jätte bra. Igår var jag super stolt och lipfärdig över mig själv, då jag har fruktansvärd sprutfobi. Idag kände jag mig mer stolt över min sambo. Han är så säker i det han gör och så snäll mot mig och försiktig. Han hetsar inte upp sig själv eller mig, och gör sprutandet till en helt vanlig rutin från allra första dag. Jag är så glad över att få ha honom och att få göra detta med honom, även om det är en tuff resa vi har checkat in på. För dig som undrar är sprutan Gonal-f (tror de flesta tar den, don't know) och jag tar 150 enheter (heter det så?) Känner mig nöjd över dosen, tolkade det som att läkaren tyckte allt ser bra ut med mig och att 150 räcker gott och väl. Vi har första VUL bokat den 2 mars. Ska bli spännande att se vad som hänt och om vi kanske måste öka dosen :)
Till något helt annat som händer och mitt liv och som berör det här. För er som följt länge vet kanske om att jag är student och tar examen nu i Juni 🎈 Imorgon går jag på fem veckors praktik, vilket "krockar" med vår ivf. Inte nog med att jag kommer bli någon timme sen två dagar för ultraljud, jag kommer också behöva vara borta dagar för ägguttag och insättning, kanske även någon dag där emellan. Under vår praktik får man "missa" fem dagar, som behöver göras om efter dessa fem utsatta veckor. Missar man mer behövs hela praktiken göras om. Jag hoppas innerligen att jag ska slippa det! Men jag går in med inställningen familjen kommer först.
Så imorgon kommer jag behöva prata med min handledare på praktiken ang behandlingen och vilka dagar jag kanske blir borta (är ju bara preliminärt ännu). Men det känns bra då jag har praktiserat hos henne förut och känner att jag kan säga som det är helt enkelt 😊 Nu är det dags att komma igång med nya rutiner. Tidiga morgonar, vilka kommer resultera i tidiga kvällar haha. Jag hade tillexempel bestämt mig för att sova innan 22 ikväll. Nu är klockan snart 22.30, det går bra det här....