Ensamhetens fula sidor
En bland de otroligt många punkterna om negativa sidor i barnlösheten, är hur otroligt ensam man kan vara ibland. Ikväll är min sambo ute med sina killkompisar, spelar poker, dricker öl och bara umgås har det fint tillsammans. Jag ligger ensam hemma på soffan med tredje säsongen av SKAM, jordgubbar doppade i nutella och så katten förstås.
Ofta de kvällar han är iväg, så är jag själv. Börjar fundera på om jag ens har några vänner, har jag bara min sambo? De allra finaste stjärnorna i mitt liv, mina härliga tjejer, de har alla barn och är med sina familjer ikväll. Ikväll har jag extra otur med då min syster som jag trivs så bra med, hon har maginfluensa just denna helgen.
Ja så här ligger jag ensam hemma och känner mig super ensam. Det är första gången på jag vet inte hur länge. Det är fruktansvärt, jag vill brista ut i tårar men känner whats the point?
Må 2017 bli vårat år och början på ett nytt liv med en helt annan mening ❤
Känner igen mig mycket väl! Aldrig roligt sånna tider eller kvällar. Bor själv i en stad som jag inte är uppvuxen i och min sambo däremot han har alla sin vänner här i sin stad som vi bor i. Till och från känner man sig väldigt ensam. Det är inte lätt att hitta nya umgängeskretser heller då vi bor i en liten stad. Men man får inte glömma bort att det bara är stunder och man har dem man älskar inte för långt bort ändå. :) Hoppas ni får ett fint år och att ett plus kommer för er också! :)